Inlägg taggade Tisse

De tre

Som alla vet träffades jag och T. i augusti året 2011. Dags dato är han en distingerad herre med liten kulmage – 13 år och väger straxt under 5 kg. Jag vet – att jag kommer att gråta den dagen tiss sällar sig till andra jaktmarker.  Det är nu inget jag tänker på varje dag, inte ens månadsvis men för jag vet att alla varelser någon gång dör. Jag undrar vad han gör i det ögonblicket, går iväg eller stannar på tomten.

Senior T. som gillar att sova på dagen. Vädret i august tillåter katten att bo utomhus på nätterna. Jag brukar släppa in katten vid sjutiden på morgonen. Och sedan under dagen har jag dörren på glänt så att tiss kan komma och gå som han vill.

Kajan Arne har bytt fjäderskrud från grå till brunt.

Simson och en stor grå ”äldre” kotte är vad som är kvar i vimmlet av kottar från i sommar.

Dessa tre djur har en förutsägbar daglig rutin. och varenda en sina förutsättningar. Den gemensamma länken är att bli mätta.

En är huskatt med ett brokigt förflutet och två är vilda djur. Två är har valt att bli gäster och en av dem har funnit sitt stadigvarande revir med omnejd. De äger sig själva det vill säga, om inte kajan eller kottarna vill närma en människa så gör dem inte det. Däremot T. har accepterat ett lite större umgänge med oss men det finns alltid ett avståndstagande. När T. vill visa närhet gör katten det med råge.

Vid tillfällen när Simson har nosat på mina tår eller gått över foten, känns det som tiden står still. Det inte jag som lockar utan det är igelkotten som vill ha mat. Då går kotten på rak linje från rabarberplatsen till dit jag sitter. Vanligtvis har en kotte en ostrukturerad gångstil eftersom den letar mat och godbitarna kan finnas överallt.

Kajan Arne, kan ge skall en eller två gånger på uteplatsen oftast sittandes ovanpå ett trästängsel, varifrån fågeln ser in genom köksfönstret om någon är hemma. Kajan käkar torrfoder.

Annonser

, , , , , ,

2 kommentarer

Senior T. i blåsväder

Det är inte alls länge sedan Senior T. blev attackerad av annan katt i området. Jag vet ju inte om det är samma katt som förra gången, egentligen spelar det ingen roll. Senior T. verkar klara sig hyggligt. En tand från den attackerade katten, fastnade i huden på ovansidan av T. baktass. Det såg ut som en sticka först. Som tur har jag lärt mig bli observant på kattens kroppsbeteende och var ute i god tid till veterinären så tisstass slapp krage och dränage. Di där bölderna är inte alls roliga.

 

p.s

Juni månad fanns det 4 fyra igelkottar.

..sen blev det 6 stycken kottar.

Igårkväll sprang det omkring 8 stycken, fnysande och

törstande igelkottar.

Jag begravde en ungtrast i söndags. Kanske den

..törstade ihjäl, för fåglarna har det besvärligt

i extrem torkan.

, , ,

1 kommentar

Liten blåklocka (Campanula rotundifolia)

6 stycken finfina tomatplantor – 2 stycken frilandsgurka varav två har finfin form och god smak är skördade. Det är inte alltid gurkan lyckas på friland. Det blir skörd av lök och potatis men inte nämnvärt några morötter, sättlök till nästa år eller selleri. All frösådd blev intet. Gräsklipp fick jag en 1/3 svart plastsäck av grannen. Tomaterna håller sig en tid än.

Lyckan att få plocka egna svartavinbär nog för att fylla fyra mellanstora burkar. Och egen saft på rabarber och krusbär. En del go dryck på fläderblommorna avnjöts kvickt i hettan.

Det är varmt och torrt. Som om det extrema vädret har undgått någon. Efter drygt två månader har mina fingrar börjat svullna och jag svettas okontrollerat då och då. Inga våta handdukar än så länge på pannan. Jag går ut på morgonen och kvällen. Vistas utomhus så lite som möjligt under de hetaste eftermiddagstimmarna. Spanjorer gör likadant, de är inomhus när det är olidligt varmt.

p.s.

4 igelkottar som är rejält törstiga när kvällen kommer,

Kajan Arne flyger hit en gång om dagen, sitter still en stund som en fågel

kan, på stolen. Den verkar trött.

Senior T. ligger mest i mörk häck eller träd, tittar fram i kvällkvist.

Ute hela nätterna och sover halva förmiddagen.

, , , , , ,

Lämna en kommentar

En kompromiss

Senior T. lyckades få en böld, en tagg mellan sina klor och som katten inte fick ut. Ett besök hos veterinären med efterföljande inskränkningar – en tratt. Det är inte så värst länge sen som katten använde den yttersta obehagliga tratten. Så, i färskt minne av hur svårt allting blir för en varelse som är van att springa ute, protesterade T. högljudt i 1½ dag tills ms.Babs skapade en hygglig kompromiss.

En avklippt socka på bakfoten och knyta om så varken han tappar den eller cirkulationen stryps. Efter ett antal försök, fungerade faktiskt konstruktionen. Det ser en aningens skoj ut, för han sprätter med foten, för att få av den. Sen, när han upptäcker att det inte är lönt, börjar senior gå som vanligt.

Han är mycket kommunikativ som fyrfota djur – med glädjeyttringar, protester med ylande, ett särskilt kvitterljud när livet är som bäst. Men också en motsträvig tisse som inte alls gillar att rutinen bryts. Det är då den mänskliga fantasin sätts på prov.

Ungefär ett dygn kvar med socken. Sen är den historien slut och vardagsrutinen återvänder.

I år är våren lite sen i söder för påskliljorna har inte slagit ut.

Dock syns knopparna på svartvinbärsbusken och det känns varmare i luften.

Frihetslängtan är påtaglig för mig, så vad ska inte Senior T. tycka?

Som dessutom, alltid verkar leva i ett nu, måste den trängtan vara än större.

, , , ,

1 kommentar

En holk med utedass

I ena hörnet av holkens botten står en liten katt, den känns lite malplacerad men en skojig idé. De flesta fåglarna är i allmänhet för kvicka för katter. Det ni ser är en bråkdel resten av sparvar, talgoxar och blåmes är på marken under holken. För det mesta sitter mr.T. invid häcken med huvudet på sne och lyssnar till fågelsång. T. kanske är en musik-katt.

Philips radion jag fick i julklapp är en lisa för min själ, särskilt P1. När jag åker iväg för ett ärende och T. är inomhus verkar det som om röster/mumlet från radion gör T. trygg. För alltid när radion har varit på medans jag är borta, sover han som en stock. Om den inte är det, står han och pressar sig mot tvättstugedörren och vill ut. Men, kanske är det dagsformen som avgör kattens olika beteenden.

Hösten i Skåneland har inte varit tillräckligt solig. Varannan dag regnar det. Sol någon dag. Sen är det kallt regn och blåst i flera dagar. Myten om att klä dig enligt vädret jovisst, men till slut vill jag inte gå ut. Det regnar helt enkelt för mycket. Och regn skapar grå tjocka moln som tynger en i nacken. Det finns inga väderknappar vi, människor kan trycka på för att få vädret vi vill ha. Men, ett är sant, tror jag aldrig har varit med om regnigare period än året 2017.

, , , ,

1 kommentar

Det händer alltid någonting

En sensation kan ses, höres och lyssnas kortare än till brevlådan runt knuten. Jag tror att jag vet alla hemligheter om smått och stort men gör jag verkligen det? Det finns en hel mängd visdomsord som man kan utnyttja så där i början av livet men de byts ut, förkortas eller omformuleras med tiden. Erfarenhet är ingen måttstock på hur man ser på ålder eller på sig själv. Erfarenhet är att inte göra om sina misstag.

Häromdagen satte sig trädgårdssångaren hona på fönsterblecket i stora rummet och tittade in. Hur vet den lilla fågeln vart jag sitter? Jo, det är dags att köpa vildfågelfrön till vintern. Jag märker hur sparvarna samlas i träden. De får vad som finns. En näve jordnötter ett par gånger om dagen. Trasten äter äpplen. Skatan nötter. Kajan nötter och bröd. Men när allt kommer till, äter fåglar vad de kommer åt.

För Gerda fortgår livet i boken – det är mycket med det jordiska – som jag ibland omformulerar till – det är mycket med det jordnära. Vi kanske menar samma sak. Jordnära är Gerda Antti, mer nära-naturen-människa får jag leta efter. För henne kan det vara himmelskt att se asfalten glittra efter ett regn. Ofta tror jag att vi missar just det – nära – i tillvaron. Vi, vill alltid vara någon annorstädes. I fredags promenerade jag travbanan runt och har inte gått där sedan i maj månad i år. Det kändes gott helt enkelt.

, , , , , ,

Lämna en kommentar

Ett lojt kattliv

En katts dagliga tarv är att slicka sin päls åtskilliga gånger per dag. Att glömma bort att han för en timme sedan knapra på Royal Canin. Torrfoder som alla tre djuren verkar uppskatta. Simson den äldre får torrfodret i vatten och då får kotten samtidigt vätska. Den loja livet består även att på kattspråk säga till att han vill ut och patrullera sitt revir.  När torrfodret på kontorsbordet är slut, blåstirrar djuret på mig, ett tecken på att skålen är tom. Första gången han gjorde det, förstod jag ingenting.:)

Dag ut och dag in, följer samma rutin, slicka sin päls, knapra torrfoder eller rå fisk. Och alltid svansen i topp med en liten böj högst upp, inomhus. Svansen sänks när tiss kommer halvvägs ut till gatan och ska svänga till höger. Den här katten kan jag lukta på och med mjuka rörelser smeka den lena pälsen när han är nyvaken eller att han ligger som en limpa ute på gårn och lapar sol. Katten gillar inte längre mystunder utom på natten då han själv väljer att ligga kloss bakom mina knäveck. Har jag ont av ischias och inte klarar av att ligga still, bumpas han ned på golvet ett antal gånger tills han ger upp och lägger sig i gula täcket.

Jag har funderat en del på – äger katten mig? Eller är det jag som äger katten? Det är nog så att vi äger varandra, numera. Varje morgon när tiss kliver ut, så vittrar han vinden. Varifrån den kommer och hur hårt det blåser. Om det regnar eller är vindstilla. Ta-mig-tusan, att jag gör detsamma.

, , , ,

Lämna en kommentar