Inlägg taggade Skåne

En korsspindels konstverk

Korsspindel (Araneus diadematus)

Korsspindeln har ett svagare gift än en geting. Den är inte giftig för människan. Ett bett ger en lätt klåda och en svullnad som ett myggstick. Besvären går över inom en timma. Den biter nästan aldrig människor. Nästan alltid är det andra småkryp eller andra orsaker som gör att folk tror att de blivit bitna av spindlar.

———

Inomhus huserar klotspindlar under en byrå i köket och inne på den lilla toaletten. Inomhus äter klotspindlarna upp allehanda kryp från sekunda krukjord. Jag har inte haft några problem med småkryp inomhus efter det jag började plantera med Sysav jord.

Den här veckan började jag en fotografisk jakt efter spindelnät med micro objektivet och upptäckte lite senare på dagen att 2 stycken korsspindlar huserar bland tomaterna. Jag känner mig lite smått hedrad eftersom jag läser från bloggaren trädgårdssurr att spindel är känslig för insektgift.

I min trädgård är insektsgift inte en första lösning på ett trädgårds/odlingsproblem. Grönsåpa vid ett enstaka tillfälle och det var när svartvinbärsbusken vimlade av löss. Såpan gör att lössen liksom halkar av stjälken. I år fanns inga löss på bärbuskarna.

Vid invasion av myror kan jag med tveksamhet pudra på myrmedel men vi kom på att kaffesump kan fungera lika bra. Ett annat sätt är att borsta bort växande myrstackar så fort man ser det. Jag är inte tillräckligt påläst om myror så det få bli en uppgift i vinter.

Kålfjärilen (Pieris brassicae)

Svedjerovornas blad är perforerade men kan vara jordloppor. Den andre uppgiften att läsa på.

, , , , ,

2 kommentarer

Protokoll från 500 kvadrat

Svartöga (Thunbergia alata) Drygt 168 cm.

Alla tomatplantor är mer eller mindra höga som mindre träd med frukt. Åh, så jag längtar att smaka på dem. Gallring av morötter pågår för fullt, likaså en och annan stjälkselleri slinker ned i soppan. Vid ett tillfälle, kröp jag som en snigel mellan rinkarna för att rensa under tomatkvistar som lyckas smita ut från trärinkarna och ligger på marken. Precis där till vänster i ögonvrån är det som en skog av blad från – Guldbär eller kapkrusbär, Physalis peruviana och luktar mylla från klimatet under plantorna. En liten kotte skulle trivas bra med att bli osynlig i trädgårdsodlingen, för det var så jag fann Lill-grå första gången som hade gömt sig bland löken. Denna sommar har jag lärt mig att tjuva tomatplantor och få dem mer stabila.

Igelkotten är den mest regelbundna varelsen jag någonsin träffat på. I förrgår visade han sig mitt på dagen vilket är ovanligt, lite torrfoder var gott nog, sen försvann han in i en frodig grönska. Lite senare vid åtta-niotiden på kvällen, vilket är mer vanligt, kommer kotten för huvudkäket. Ibland blir han glömsk vid den gula skålen och drar den lite hit och dit med ett ljudligt skrammel, för att få bättre lukt på vad som återstår. Andra gånger flyr han med vindens hastighet in under blad och häck. Jag tycker det är bra att kotten har en god flykt instinkt.

Kajan Arne verkar också ha koll på sin ‘tid’. Kajan flyger ned till en av trädgårdsstolarna straxt efter mitt på dagen. Arne är ingen kråka utan en kaja som vi först trodde men en kaja ingår i kråksläktet. Då tycks den vara ledig från sin flock, för att få jordnötter eller torrfoder från handflatan. Har den sin flock med sig på garagetaket tar han nötterna forcerat och pickar hårdare.

Är flocken inte där, tar fågeln det lugnt och stannar en stund. Den unga kajan ruggar fortfarande för det sticker ut fjun på rygg och mage, för övrigt ser fjädrarna elegant fräscha ut. Det vore intressant att veta på vilket vis kajan ser omgivningen?

, , , , ,

2 kommentarer

Lill-grå

Härom kvällen när kotten titta ut från rabarberskogen utropade jag – Nej men hej Sigge!! Det passar bra eftersom djuret mestadels består av taggar. En sigge för mig kan vara antingen en mört, kanske något vasst eller ett smeknamn på någon litet ljushuvud. Men det blir Lill-grå. Det är häftigt att kotten har överlevt tre somrar med tanke på den tuffa trafiken på Storgatan.

T. verkar ha lärt sig att vägen är farlig men där vet man aldrig vad som kan hända. Katten brukar nämligen smyga omkring i diket precis vid vägen och jaga grodor. Tveksamt vad gäller kotten om den lärt sig faran när den korsar vägen? Varje år dödas igelkottar av bildäck på just den här vägsträckan.

Ett mycket litet djur behöver vara mer försiktig än ett större.

En annan teori jag har är att hjälper man kotten med mat behöver den inte leta efter födan på större ytor? Å andra sidan är det ett vilt djur som måste ströva omkring dels för att para sig och dels för dess inneboende vildhet. Dock rensar igelkotten trädgården på hussniglar, tvestjärtar och andra småkryp trots regelbunden kvällsmat. Jag kan för lite om igelkottar, för att vara säker på deras beteende.

När jag skulle köra in till Lund och få en kortisonspruta i stortån, låg det en död kotte på vägen, alldeles nära villaområdet. Få se om Lill-grå dyker upp ikväll vid sin regelbundna tid mellan 8 – 9 tiden.

, ,

Lämna en kommentar

Den hickande igelkotten

Låt mig få presentera Lill-grå. Den andre om inte den tredje sommaren som igelkottshanen är tillbaka i trädgården. Var den har sin vinterdvala har han inte talat om för mig men lever gör kotten. I en veckas tid har paret igelkott gjort den berömda karusellparningen. Hanen kutar runt honan timmevis och hon låter som en mindre blåsbälg hela tiden. Sen efter parningen lever de solitära. Det är ganska häftigt att observera de skygga igelkottarna som tycks glömma alla faror omkring dem medans de gör sin dans.

Jag har ingen avsikt att röra vid igelkotten, för jag vill att den ska förbli vild och när den är tillräckligt nära är lukten skarp. Ibland hämtar kotten mig genom att bege sig ut på öppen yta. Den kan komma och ‘hälsa‘ genom att lukta på mina skor. Sen kvickt iväg. Inte undra på att tycke uppstår eftersom den är så liten men ändå så modig.

Hur kan jag veta att det är Lill-grå? Jo för det är den enda igelkotten häromkring som hickar när den mumsar på Royal Canin kattfoder. Kråkan Arne gillar det. Mr.T. knaprar på torrfodret år in och år ut utan att beklaga sig det minsta.

, , , , , ,

2 kommentarer

Regn, raket och rapsfält.

Elisabeth Gammelgren styrde sin kosa norrut i ett härligt maj regn utan att inspektera trädgården. Vid regn brukar de sista fröna skjuta upp från jorden. Regn är något helt annorlunda än en vattenkanna. Det finns många ord för regn likaväl som det finns en del ord för snö. Nåväl. Hennes motivation för att åka tjugosex mil på en motorväg känns inte helt ok längre. Det gör det aldrig eftersom trafiken är så brutal på E6. Men det är snabbaste vägen. Motorvägen väljer henne och inte tvärtom.

Under returen fick hon följe av en annan Volvo och den hackade på i många mil. Gammelgren gillar när bilar liksom följs åt långa sträckor utan tendens till att köra om. Fråga mig inte varför tänkte hon men det är en outtalad sinnes-länk och det har hänt vid ett två tillfällen. Vi sitter oftast fullt upptagna i våra funderingar inuti plåtlådor, gasar, bromsar och rattar. Vi kan inte ropa hej eller adjö till varandra eftersom vi förblir anonyma och vi vill bara komma från punkt A till punkt B. Så vem bryr sig om föraren i den andre bilen?

Det finns förare i små fordon som saktar ned när de kör om lastbilar. Och sen finns de dem som gasar på som en liten raket för att köra om snabbt. Och det gjorde den här följebilen och försvann sedan söderut medans hon svängde österut med ett småleende. Att köra följebil med roterande gult ljus efter lastbilar med tung och bred last hade vart nåt.

, , , , , , ,

Lämna en kommentar

Bladet, solen och lutning

Ju högre solen stiger desto mer lyser morgonsolen på det tunna skira bladet..

…inomhus i hörnet av rummet.

Snart når inte solen ned till bladet genom fönstret på grund av vårt levande blåa klot.

Exklusivt för vårljuset når dit ned…

i – ett hörn – av världen.

/ygw

, , , ,

Lämna en kommentar

Bråten från kojan är bortforslad

Kommunen forslade bort trä-bråten av kojan från travbanan dagarna före Valborg. De tog bort även metall beslagen från björkarna. Det var således ingen dröm.

Jag kontaktade kommunen via mail den 1 april och det tog nätt en månad för dem att utföra uppdraget. Ja, jag känner mig nöjd. Nu närmaste veckorna är det odlingen som tar mest tid men lite längre fram i sommar tänkte jag göra iordning min plats vid ett träd längre in mot mitten av grönområdet.

, , , ,

11 kommentarer