Inlägg taggade linjer

Bladet, solen och lutning

Ju högre solen stiger desto mer lyser morgonsolen på det tunna skira bladet..

…inomhus i hörnet av rummet.

Snart når inte solen ned till bladet genom fönstret på grund av vårt levande blåa klot.

Exklusivt för vårljuset når dit ned…

i – ett hörn – av världen.

/ygw

, , , ,

Lämna en kommentar

Min kärlek till ljuset

Det försiktiga ljuset. Ett skört kvällsljus.

Fru Vår visar oss hopp om värme och ljus när klockan har slagit sju i kvällningen.

Ljuset tar jag med mig in i sömnen.

Fotografier i svart och vitt gör sig bra med relativa tomma ytor.

, , , , ,

1 kommentar

Det frigörande skrattet

2014-10-26-dsc_1130

Det frigörande skrattet känns skönt i kropp och själ.

Skratt är viktigt. Ytterst betydelsefullt för glansen i mina ögon.

Det finns gånger då skrattet fastnar och sen kommer gråten straxt därefter skratt igen.

Sista tiden har jag gett an att ha skrattet i nära beredskap från små och stora ting.

Ett leende räcker långt som när jag ser mr.T. ligga med bägge framtassar på

undersökningsbordet hos veterinären . Katten har blivit mer trygg.

 

Travbane projektet fortskrider långsamt framåt.

Häromdagen hitta jag en tung mojäng av stål.

, , , ,

3 kommentarer

Pilen pekar norrut..

.. men pilen kan visa vägen till något. En riktning i livet.

Utan vägvisare blir vi lätt vilse i smeten av världens informationsbrus.

En vägvisare kan vara en dröm. Eller ett radioprogram på P1.

, , , , ,

6 kommentarer

Konstruktiv Kritik

Flickr.com har miljoner fotografiska grupper av alla sorter. En del växer så det knakar som t.ex. Explorer och andra grupper försvinner som bortblåst av en vind, One Word Group – hade som målsättning att ge en bild – ett associativt ord.

Den 18 november anno 2016 skapades ytterligare en grupp som kallas – därför att. Den bygger på konsten att ge konstruktiv kritik till andra fotografers foton. I kritiken bör finnas – därför att. Det innebär att förtydliga kritiken eller uppmuntra en bild och som i sin tur med tiden kan ge associationer dels till fotografen och till en själv.

Mellan åren 2005 – 2010 vistades jag på PhotoSig.com som sedemera inte existerar längre rymde 40.000 tusen medlemmar. Varje dag svettades jag rejält tillsammans med professionella fotografer som levde på det de gjorde och använde pSIG som avkoppling för sina alster. Efter något år fann jag en rytm i språket och hur man kunde skriva bra kritik.

Grundaren till photosig gjorde en flik där försummade bilder hamnade inklusive mina. Ingen medlem ville ge dessa bilder en kommentar antingen var de för mörka alt. för ljusa, ett slavrigt porträtt med dålig ljussättning. Eller ofta för mycket skärpa etc. etc eller bra ljus men sammanhanget i bilden var torftigt. En mästerkonstnär som Rembrandt, Paul Cézanne eller Claude Monet använde tre element i sitt skapande – teknik, innehåll och färg och är det som slutligen blir ett eller fler mästerverk.

Jag kommer ihåg en italiensk äldre fotograf som vart förnärmad att se sin bild i den här fliken. För mig blev det en utmaning, att få bli kritiserad redan på första el andra siden. Det tog fyra år innan det hände och under tiden skrev jag kritik åt försummade bilder, ibland fanns det hundratals bilder i fliken, varje vecka. Jag tror att under den perioden fick jag fröet till att bli mer associationsrik.

När så pSIG begravdes för gott, hittade jag en sajt som kallades Red Bubble, där alla var tvungna att använda – därför att. Tyvärr fanns det lite för mycket rigida regler för att det skulle känns tillräckligt inspirerande.

Det har tagit ett år i min tankeverkstad till att trycka på knappen create group på flickr.com Nu är den igång och i skrivande stund känns det intressant att stå som administrator. Gruppen kommer att bli anspråkslös till att börja med men det spelar ingen roll för syftet är att lära sig lite mer än man redan kan och att ha roligt under tiden.

, , , ,

Lämna en kommentar

Hotell interiör

2016-10-27-dsc_6849Receptionisten på Hotel Skandia i Helsingör påminde mig om en av karaktärerna i David Lynch filmer. Ibland få jag en känsla av saker och ting går i repris. Eller att helt enkelt vissa filmer sätter djupa oförglömliga spår.

Jag skulle posta två kuvert och jakten efter frimärke och postkontor i Helsingör gjorde till slut att ms.Babs åkte rulltrappa och betalade en smärre förmögenhet för snigelpost. Jovisst det är mycket enklare att skicka sms men det räknas liksom inte när man reser. Men då hade jag inte åkt rulltrappa vilket är ett konststycke i balans. Eller ett hjärnspöke som fortfarande finns där i vindlingarna i amygdala och det behöver jag bearbeta.

Kanhända är jag gammeldags med att vilja ha frimärke, vykort alternativt ett kuvert istället för att skicka elektroniska hälsningar. Och den andre vanan är att hålla i en pappersbok, tung som lätt och om hörseln är god nog höra hur pappret med ett svagt skrynkelljud bläddras till nästa sida.

, , , , , ,

5 kommentarer

Reflektion + lyktstolpe + träd = rebus?

2016-11-13-dsc_6979Det som är skoj på en kyrkogårds vandring är kyrkornas fönster.

Ibland får jag tur och finner gamla (hand)blåsta fönster och det ni, är ren abstrakt fotografisk fröjd.

Det här fönstret är inte handblåst utan ganska rena fönsterytor dock med god reflektionsförmåga.

, , ,

4 kommentarer