Inlägg taggade katt

Att umgås med Senior T.

Det är inte värst länge sen Senior T. fick otur med ett svullnad under baktassen. Då löste jag det med sönderklippta singel strumpor, så att han kunde springa utomhus. Den här turen, fick katten ett bitsår från en annan katt, på frambenet. Den plågsamma tratten. Tisdag 15 maj tills idag, allstå Torsdag 17 maj – 3 dagar, eventuellt släpps han fri imorgon.

Frihetslängtan hos Senior T. finns det ingen bot på. Den är total och det är bara att följa med, så gott jag kan. Både med skratt och svordomar. Grymtningar och klagande ljud från T.

Imorse, cirka 04.00 var jag och Senior ute och gick. Naturen andades med en uppgående sol i dis. Så stilla. Halv elva nu på förmiddagen har katten lagt sig självmant på sin plats och sover. Vad gäller all läkning människa eller djur brukar god sömn ge resultat. Det jag ger är gelen från aloe vera och det fungerar bra. Allt vad gäller piller är inte ens lönt att försöka med.

 

p.s. Jag trodde att Igelkotten Simson

dog, tillplattad av bilars däck på Storgatan.

Men, igår kväll, kände jag igen kotten.

Skoj!!

Annonser

, , , , ,

4 kommentarer

En kompromiss

Senior T. lyckades få en böld, en tagg mellan sina klor och som katten inte fick ut. Ett besök hos veterinären med efterföljande inskränkningar – en tratt. Det är inte så värst länge sen som katten använde den yttersta obehagliga tratten. Så, i färskt minne av hur svårt allting blir för en varelse som är van att springa ute, protesterade T. högljudt i 1½ dag tills ms.Babs skapade en hygglig kompromiss.

En avklippt socka på bakfoten och knyta om så varken han tappar den eller cirkulationen stryps. Efter ett antal försök, fungerade faktiskt konstruktionen. Det ser en aningens skoj ut, för han sprätter med foten, för att få av den. Sen, när han upptäcker att det inte är lönt, börjar senior gå som vanligt.

Han är mycket kommunikativ som fyrfota djur – med glädjeyttringar, protester med ylande, ett särskilt kvitterljud när livet är som bäst. Men också en motsträvig tisse som inte alls gillar att rutinen bryts. Det är då den mänskliga fantasin sätts på prov.

Ungefär ett dygn kvar med socken. Sen är den historien slut och vardagsrutinen återvänder.

I år är våren lite sen i söder för påskliljorna har inte slagit ut.

Dock syns knopparna på svartvinbärsbusken och det känns varmare i luften.

Frihetslängtan är påtaglig för mig, så vad ska inte Senior T. tycka?

Som dessutom, alltid verkar leva i ett nu, måste den trängtan vara än större.

, , , ,

1 kommentar

En holk med utedass

I ena hörnet av holkens botten står en liten katt, den känns lite malplacerad men en skojig idé. De flesta fåglarna är i allmänhet för kvicka för katter. Det ni ser är en bråkdel resten av sparvar, talgoxar och blåmes är på marken under holken. För det mesta sitter mr.T. invid häcken med huvudet på sne och lyssnar till fågelsång. T. kanske är en musik-katt.

Philips radion jag fick i julklapp är en lisa för min själ, särskilt P1. När jag åker iväg för ett ärende och T. är inomhus verkar det som om röster/mumlet från radion gör T. trygg. För alltid när radion har varit på medans jag är borta, sover han som en stock. Om den inte är det, står han och pressar sig mot tvättstugedörren och vill ut. Men, kanske är det dagsformen som avgör kattens olika beteenden.

Hösten i Skåneland har inte varit tillräckligt solig. Varannan dag regnar det. Sol någon dag. Sen är det kallt regn och blåst i flera dagar. Myten om att klä dig enligt vädret jovisst, men till slut vill jag inte gå ut. Det regnar helt enkelt för mycket. Och regn skapar grå tjocka moln som tynger en i nacken. Det finns inga väderknappar vi, människor kan trycka på för att få vädret vi vill ha. Men, ett är sant, tror jag aldrig har varit med om regnigare period än året 2017.

, , , ,

1 kommentar

Mörkblå raggsockor

Sparta, ekologiskt utsäde. Stora tomater.

Jag undrar vad igelkotten luktar när hennes nos nuddar mina raggsockor? Det blå garnet verkar oemotståndligt eftersom djuret har luktat på dem tre kvällar å rad. Igår, tänkte den sätta sin femtåiga fot och kliva över min fot men ångrade sig i sista sekunden men gick dock väldigt nära runtom istället.

Avståndet till kotten blir nära och jag får impulsen att dra med pekfingret över taggarna som jag gjorde med nykomlingen. Den lille dog av svält. Hon klarade inte konkurrensen med de 4 stora kottarna som besökte trädgården i några veckor och sen försvann de. Nu är det kvar 2 stycken torrfoder ätande bollar. Jag häller vatten i skålarna, så att torrfodret sväller lite och då får de i sig vätska och Simson slipper hicka.

Torrfodret ligger inte alls lång stund i skålarna, de verkar höra när jag ställer fram dem omkring sjutiden på kvällen, för straxt är de där och knaprar. Kanske är det så att kottarna är regelbundna eller styrs av dagsljuset. I somras kom de fram nio/tio i kvällningen. Synen är dålig, nu har jag förstått det. Simson sprang på ett av bordsbenen en kväll. Däremot är hörseln och luktsinnet fenomenalt bra.

Hur mår tiss? Än så länge sörjer han inte över att sommaren är slut. Katten går ut i regn och storm, molnigt eller helst soligt givetvis, den väderlek som vi alla föredrar. I yttersta nödfall använder T. lådan inomhus men då är han riktigt sjuk som med den borttagna kindtanden. Katten är lika gammal som jag och märker en viss trötthet hos honom på det 13:e levnadsåldern.

Ibland får han spel i korridoren av oförbrukad energi och travar som en häst fram och tillbaka. Andra gånger är han nöjd och belåten och kuttrar som en fågel. De gånger jag åker till saluhallen och köper nya ägg med orange gula passar jag på att köpa kvalitéts kyckling. Vid ett tillfälle sa jag till kycklingmannen att katten ska få smaka och gesten tillbaka såg ut som han hade svalt 2 citroner men varför ska inte en katt äta bra? Visst kan man köpa kattmat från Lidl för sex spänn problemet är att han fiser så illa. Ofta får han den maten som blir över vid mina middagar. Katten är nosexpert på utgången mat som pressad skinka. När experten talar, slängs det från kylskåpet direkt ned i biopåsen.

Kajan är som bortblåst. Kanske fågeln förbereder flykt söderut eller så håller han sig till flocken för snart är det kallt och då behövs fler för att klara av snö och kyla. En teoretisk tanke?

Själv har jag börjat läsa boken Romanov – den sista tsardynastin med 851 sidor. En tegelsten som jag inte kan ha med mig till sängen när det är tid för kvällsläsning eftersom jag inte klarar av att ligga på rygg särskilt länge. Därav läsning av 2 böcker. En i soffan och en mindre bok. Det blir en stunds läsning av Gerda Antti – det är mycket med det jordiska, tidig morgon. Jag har under åtskilliga år längtat efter en själ som tänker likartat som jag. Det är som att läsa om mitt eget liv i mångt och mycket. Dessutom känns hon nära eftersom hon bor i Sverige.

, , , , , ,

2 kommentarer

Ett lojt kattliv

En katts dagliga tarv är att slicka sin päls åtskilliga gånger per dag. Att glömma bort att han för en timme sedan knapra på Royal Canin. Torrfoder som alla tre djuren verkar uppskatta. Simson den äldre får torrfodret i vatten och då får kotten samtidigt vätska. Den loja livet består även att på kattspråk säga till att han vill ut och patrullera sitt revir.  När torrfodret på kontorsbordet är slut, blåstirrar djuret på mig, ett tecken på att skålen är tom. Första gången han gjorde det, förstod jag ingenting.:)

Dag ut och dag in, följer samma rutin, slicka sin päls, knapra torrfoder eller rå fisk. Och alltid svansen i topp med en liten böj högst upp, inomhus. Svansen sänks när tiss kommer halvvägs ut till gatan och ska svänga till höger. Den här katten kan jag lukta på och med mjuka rörelser smeka den lena pälsen när han är nyvaken eller att han ligger som en limpa ute på gårn och lapar sol. Katten gillar inte längre mystunder utom på natten då han själv väljer att ligga kloss bakom mina knäveck. Har jag ont av ischias och inte klarar av att ligga still, bumpas han ned på golvet ett antal gånger tills han ger upp och lägger sig i gula täcket.

Jag har funderat en del på – äger katten mig? Eller är det jag som äger katten? Det är nog så att vi äger varandra, numera. Varje morgon när tiss kliver ut, så vittrar han vinden. Varifrån den kommer och hur hårt det blåser. Om det regnar eller är vindstilla. Ta-mig-tusan, att jag gör detsamma.

, , , ,

Lämna en kommentar

Kajan Arne

Näbbroten intill huvudet har förändrats på Kajan Arne. De utsirade bruna spåren är borta och har ersatts av tussar. Jag har samma känsla här som med Simson den äldre, att vidröra fågelns fjädrar men med lite tålamod kanhända fågeln tillåter det med tiden. Varför forcera? Det är samma vilda lukt som igelkotten och den känns när fågeln kommer riktigt nära. Jag undrar om kajor badar?

En samling rätt så olika djur. En robust huskatt som inte bryr sig om igelkotten. Men väl Kajan Arne, är T. observant på. Dock lämnar de två varandra ifred sedan incidenten under bilen i försomras då förmodligen fågeln gav katten ett tjuvnyp på svansen med sin vassa näbb.

Trädgårdsodlingen – inga guldbär är skördade än eftersom de är gröna.

Tomaterna har börjat lysa röda lite här och där.

Dagliga hämtning av morötter, bönor och stjälkselleri där jag tar bladen till tork för kryddor i vinter med en mix av timjan och salvia.

All lök är skördad och lökknippena hängs ut på tork i cirka en vecka så vinden kan torka dem.

Purjolöken få stå kvar i jorden till sista är skördad någon gång i december.

, , , ,

15 kommentarer

Kråkan Arne och mr.T.

 

 

 

 

 

 

 

 

Mr.T. fick bekymmer före midsommar med Kråkan Arne som dagligen gav höga skall till katten. En eftermiddag kom katten som skjuten ut ur en kanon från undersidan av bilen och tog betäckning i häcken. Framåt kvällen, försökte vi ut honom därifrån med påföljd att han flyttade sig till nästa ogenomträngliga buske. Till slut, öppna jag husets bakdörr så att katten kunde gå in den vägen. Den nya rutten användes ett par dagar. Utväg på baksidan där kråkan inte finns.

Precis som fyrverkerinatten fast då tog det nätt 2 dagar innan tiss kom ut från sitt skyddsvärn – under sängen. Det tog ett år tills han sluta reagera på höga och skarpa ljud.

Kråkan Arne kanske pickade katten på svanstippen?! Näbben är nämligen sylvass, jag har känt det i handflatan, särskilt när kråkan verkar ha mer bråttom eller flockan sitter och iakttar från taket. När kråkan är själv, är den mjukare med näbben.

Vi löste detta genom att tiss använde bakdörren utgång/ingång och att fortsätta ge Kråkan Arne föda på framsidan. Jag tycker den ser ganska häftig ut när fågeln sitter och balanserar på stolen. Det är förmodligen en ungfågel eftersom den är dunig.

Nu, 3 veckor senare verkar det normalt och med viss acceptans djuren emellan. Katten noterar med ett klapprande läte men flyttar sig inte. Och kråkan ger kort skall på katten men flyger inte iväg. Snarare får jag känslan att de väntar ut varandra?! Joo, vi få väl se hur dramatiken mellan katt och fågel slutar.

, , , ,

Lämna en kommentar