Inlägg taggade igelkott

Mörkblå raggsockor

Sparta, ekologiskt utsäde. Stora tomater.

Jag undrar vad igelkotten luktar när hennes nos nuddar mina raggsockor? Det blå garnet verkar oemotståndligt eftersom djuret har luktat på dem tre kvällar å rad. Igår, tänkte den sätta sin femtåiga fot och kliva över min fot men ångrade sig i sista sekunden men gick dock väldigt nära runtom istället.

Avståndet till kotten blir nära och jag får impulsen att dra med pekfingret över taggarna som jag gjorde med nykomlingen. Den lille dog av svält. Hon klarade inte konkurrensen med de 4 stora kottarna som besökte trädgården i några veckor och sen försvann de. Nu är det kvar 2 stycken torrfoder ätande bollar. Jag häller vatten i skålarna, så att torrfodret sväller lite och då får de i sig vätska och Simson slipper hicka.

Torrfodret ligger inte alls lång stund i skålarna, de verkar höra när jag ställer fram dem omkring sjutiden på kvällen, för straxt är de där och knaprar. Kanske är det så att kottarna är regelbundna eller styrs av dagsljuset. I somras kom de fram nio/tio i kvällningen. Synen är dålig, nu har jag förstått det. Simson sprang på ett av bordsbenen en kväll. Däremot är hörseln och luktsinnet fenomenalt bra.

Hur mår tiss? Än så länge sörjer han inte över att sommaren är slut. Katten går ut i regn och storm, molnigt eller helst soligt givetvis, den väderlek som vi alla föredrar. I yttersta nödfall använder T. lådan inomhus men då är han riktigt sjuk som med den borttagna kindtanden. Katten är lika gammal som jag och märker en viss trötthet hos honom på det 13:e levnadsåldern.

Ibland får han spel i korridoren av oförbrukad energi och travar som en häst fram och tillbaka. Andra gånger är han nöjd och belåten och kuttrar som en fågel. De gånger jag åker till saluhallen och köper nya ägg med orange gula passar jag på att köpa kvalitéts kyckling. Vid ett tillfälle sa jag till kycklingmannen att katten ska få smaka och gesten tillbaka såg ut som han hade svalt 2 citroner men varför ska inte en katt äta bra? Visst kan man köpa kattmat från Lidl för sex spänn problemet är att han fiser så illa. Ofta får han den maten som blir över vid mina middagar. Katten är nosexpert på utgången mat som pressad skinka. När experten talar, slängs det från kylskåpet direkt ned i biopåsen.

Kajan är som bortblåst. Kanske fågeln förbereder flykt söderut eller så håller han sig till flocken för snart är det kallt och då behövs fler för att klara av snö och kyla. En teoretisk tanke?

Själv har jag börjat läsa boken Romanov – den sista tsardynastin med 851 sidor. En tegelsten som jag inte kan ha med mig till sängen när det är tid för kvällsläsning eftersom jag inte klarar av att ligga på rygg särskilt länge. Därav läsning av 2 böcker. En i soffan och en mindre bok. Det blir en stunds läsning av Gerda Antti – det är mycket med det jordiska, tidig morgon. Jag har under åtskilliga år längtat efter en själ som tänker likartat som jag. Det är som att läsa om mitt eget liv i mångt och mycket. Dessutom känns hon nära eftersom hon bor i Sverige.

Annonser

, , , , , ,

2 kommentarer

En höstdag med sol och skuggor

Klockan 07.00 var det dimmigt utomhus och nu är det dags att fotografera höstdimman i all dess dimmighet. Smått kylslaget med +8 grader och vilket är perfekt väderlek för mig. Hösten är den finaste tiden på året men så säger alltid födelsedagsbarn. Om någon är född på våren blir det den vackraste tiden. Jag gillar att bo i ett avlångt land med fyra sorters väderlekar.

Igelkottarna sjunger på sista versen för i år. Vid +5 grader drar de sig tillbaka, in i vinterdvalan. Just nu, är det två stora, runda taggiga bollar som äter ivrigt. Adjö och väl mött igen till våren – säger jag till dem. En av kottarna är ljusgrå men likafullt en grå stor boll men inte fullvuxen för då blir de bruna. En igelkott kan leva i sju år om de har tur. Den har nosat på mina fötter vid två tillfällen. Om vädret tillåter brukar jag sitta på trappen och studera dem. Tre stycken kan gemensamt äta ur samma skål men efteråt fnyser ljudligt och puffar på varandra. Personliga kännetecken på en igelkott är svårt att upptäcka vid första mötena utan det blir senare under sommaren och hösten.

Simson den äldre har en liten bula över ena ögat. En hona är mycket brun med en ljusare fläck diagonalt på bakdelen. Den mörkgrå kotten har inget speciellt jag kan se utan mest att den är just grå med början till bruna taggar och den borde klara vintern.

Varför bry sig om igelkottar, som är bra överlevare. Det beror lite på var de befinner sig. Här i området har fyra stycken blivit påkörda i år och jag tycker det är sorgligt. Om kommunen skulle markera med skylt är deras förevändning att då måste en igelkotts inventering ske.

Kajan Arne har blivit fullvuxen och fågelns blå ögon är borta. Den ser fin ut i fjäderdräkten med blåsvarta fjädrar. Ger skall på gården om jag är inomhus, att den vill ha nötter. Mr.T. kan få en svacka när han begriper att det inte blir varmare utan kallare. Det är således inte bara människor som sörjer de ljusa dagarna.

, , , ,

Lämna en kommentar

Rutigt svart med gult, tomat och äppelmos

Världens bästa mos, fötstårs! Det kan bli cirka 20 olika burkar mos av årets äpplen. Det tar gott och väl två – tre timmar att skala, koka och hälla upp på rengjorda glasburkar. Det är ju sen i vinter mödan blir något värt till pannkakor, stek och gröt på helger.  Tomatskörden ser lovande ut. En del hinner inte mogna men läste ett tips att lägga tomater svalt i en papperskasse med tidningar som mellanrum. Tänker definitivt testa tipset från Vadstena. Det är en lyx att gå ut genom dörren och ut i till tomaterna och plocka en röd fin tomat som smakar alldeles bra.

Ja just:) de är 4 stycken igelkottar som besöker trädgården. Två bastanta honor. En hane, Simson den äldre. Och årets lille nykomling. Torrfodret kommer inte att bli gammalt iår. Alla djur verkar tycka om torrfodret även kajan som även gillar pannkakor precis som igelkottarna. De stora kottarna fnyser åt varandra men accepterar ”vänskapligt” att äta ur samma skål. För att senare puckla på varandra och markera sin status. Nykomlingen får ta emot mycket törnar och hårda puffar av de äldre och jagas bort från ”matplatsen”.

, , , , , ,

2 kommentarer

Den unga igelkotten

Det är ju så här att igelkotten poserar inte för mig bara för att jag vill det. När tillfället erbjuds kan det bli udda fotovinklar. Häromkvällen kom båda, lill-kotten som är en hona och Simson den äldre, som är en hane samtidigt till torrfodret under det vita bordet utomhus. Inget fnys en bra stund. Sen knatar lill-kotten iväg och får Simson efter sig som tränger in henne i ett hörn precis som för att tala om – Detta är mitt revir bara så du kommer ihåg det!!

Nå, nu diktar jag upp deras aktivitet och som kanske inte alls sant men det spelar ingen roll, så länge det inte blir alltför utsvävande. För igårkväll kom de igen samtidigt till de oemotståndliga torrfodret men då jaga Simson inte bort honan. Hon ryms i den gula skålen, så hon få snabba på för att skaffa sig ett fettlager till vintern.

, , , ,

Lämna en kommentar

Årets nykomling i gänget av vilda djur.

Simson den äldre hade den lille i släptåg för någon vecka tillbaka och utan att fnysa åt henne. Jag är säker på att det är en hon, för det var första känslan jag fick. Därefter fick bägge igelkottarna mat under rabarberna, men med avstånd. Vanligtvis är det ett högt fnysande om två kottar kommer samtidigt.

Den lille honan har inte synts till på drygt en vecka. Det verkar lite som Simpson den äldre äter upp det mesta och lämnar inget till övers. Men så idag, halv fem på eftermiddagen låg den ljusgrå på stenplattorna till synes utmattad. En tallrik med rå torsk och vatten. Efter ett tag kvickna den till och började äta.

Hon är såå söt!! och liten. Det byggs en löv-konstruktion vid ena väggsidan av det byggda igelkottsboet mot häcken. I höst när löven faller i parken ska ms.babs cykla bort och räfsa ihop en hög. Sen får lill-kotten fixa resten. Trä-boet är 2 år gammalt och det kanske är dags för igelkottarna att börja bo där? Jag vet faktiskt inte vad det är för fel. Det finns inget lim bara obehandlat trä och en ingång. De har varit inne i gången och *hittade* torrfoder men det verkar inte som de vill bo i det.

, , ,

Lämna en kommentar

Igelkotten och samodling.

Igelkotten blev så mätt på maten, att den bara föll ihop mellan två stadig rabarberstjälkar. Den låg där bortdomnad minst en kvart. Mer bokstavligt kan det inte bli. Det som är kul med djur, är att de är så omedelbara.

Själv slumrar jag ofta på maten cirka en timme. Det är som sig bör.:)

Den här trädgårdsskogen är en mix av tomat, guldbär/Physalis peruviana och morötter. Växterna verkar trivas gott eftersom jag inte ser några oönskade kryp eller att ena plantan växer sämre än den andre. I våras ställde jag mig frågandes i vilken rink guldbären skulle planteras eftersom all annan jord redan var upptagen. Ett nytt samodlingspar?

, , , ,

Lämna en kommentar

Protokoll från 500 kvadrat

Svartöga (Thunbergia alata) Drygt 168 cm.

Alla tomatplantor är mer eller mindra höga som mindre träd med frukt. Åh, så jag längtar att smaka på dem. Gallring av morötter pågår för fullt, likaså en och annan stjälkselleri slinker ned i soppan. Vid ett tillfälle, kröp jag som en snigel mellan rinkarna för att rensa under tomatkvistar som lyckas smita ut från trärinkarna och ligger på marken. Precis där till vänster i ögonvrån är det som en skog av blad från – Guldbär eller kapkrusbär, Physalis peruviana och luktar mylla från klimatet under plantorna. En liten kotte skulle trivas bra med att bli osynlig i trädgårdsodlingen, för det var så jag fann Lill-grå första gången som hade gömt sig bland löken. Denna sommar har jag lärt mig att tjuva tomatplantor och få dem mer stabila.

Igelkotten är den mest regelbundna varelsen jag någonsin träffat på. I förrgår visade han sig mitt på dagen vilket är ovanligt, lite torrfoder var gott nog, sen försvann han in i en frodig grönska. Lite senare vid åtta-niotiden på kvällen, vilket är mer vanligt, kommer kotten för huvudkäket. Ibland blir han glömsk vid den gula skålen och drar den lite hit och dit med ett ljudligt skrammel, för att få bättre lukt på vad som återstår. Andra gånger flyr han med vindens hastighet in under blad och häck. Jag tycker det är bra att kotten har en god flykt instinkt.

Kajan Arne verkar också ha koll på sin ‘tid’. Kajan flyger ned till en av trädgårdsstolarna straxt efter mitt på dagen. Arne är ingen kråka utan en kaja som vi först trodde men en kaja ingår i kråksläktet. Då tycks den vara ledig från sin flock, för att få jordnötter eller torrfoder från handflatan. Har den sin flock med sig på garagetaket tar han nötterna forcerat och pickar hårdare.

Är flocken inte där, tar fågeln det lugnt och stannar en stund. Den unga kajan ruggar fortfarande för det sticker ut fjun på rygg och mage, för övrigt ser fjädrarna elegant fräscha ut. Det vore intressant att veta på vilket vis kajan ser omgivningen?

, , , , ,

2 kommentarer