Arkiv för kategorin Sjöar, hav, vatten och dimma.

145 mil lång resa genom Sverige – del 2

Mora – Österdalaälven i kvällsol

Med lite sorg i hjärtat lämnar jag Mora och styr kurs mot Arvika med en splirrans ny och hyrd passat. Sorgen består saknad av träd och skog, skåneland kan inte erbjuda mig omfånget av skog. Kanske det är ”hemlängtan”, na, vet int så noga. Snarare ser jag det som – det har egentligen ingen betydelse, var du dör. Snarare – hur du dör.

Natten till måndag sover jag på vandrarhemmet Brunskog, ett trevligt ställe men med för mycket förbudsskyltar. Jag möts av total tystnad 05.30 på morgonen. Det finns stunder då kropp och själ har sovit klart. Naturen ger mig en fin dimma över fält och skog. Så vackert. Och så tyst. Det är bara mina fotsteg som hörs. Inte ens träden susar.

Avis bilen ska återlämnas i Karlstad och därefter västtrafik till Göteborg med en övernattning hos STF Stigbergsliden i Majorna. En stadsdel i gbg jag föredrar att vistas i. Det är inte första gången heller, det med Majorna. Mitt första besök sker i början av 80-talet.

Lite nattrumleri i gbg blir det ju. Min kroppstemperatur är väldigt varm och jag får på tisdagförmiddag ett lindrigt värmeslag. Av erfarenhet vet jag att blöta handdukar tar ner kroppstemperaturen. En violett handduk lindad kring huvudet ett bra tag gör att värmen går ner några grader och därefter yrseln. Dricka rejält, men det jag inte kan hejda är ledvärken i mina händer. Min kropp ska vistas i kyla dvs. cirka 20 grader då mår jag som allra bäst. Också av erfarenhet vet jag att det inte finns optimala väderlekar.

Det är bara att andas och vänta tills regnet kommer.

Det finns en hustomte på stf stigbergsliden men han har tagit ledigt. Trenden är vandrarhem istället för hotell dels kostnad men det är även en mer avslappnad miljö. Vi träffade en syrisk doktor i titthålskirurgi som även studerar ordens ursprung. Knappt en halvtimme senare, hittar jag Bevingade ord på ett antikvariat, straxt uppe på backen.

Nästa vecka kommer ett bokpaket från Mynt och Musik, Stigbergsliden 22 i gbg  med lite tyngre böcker. Kul att få pkt med frimärken eftersom jag samlar på minnen. Portugiska handskrivna matnotor, taxibiljetter, speciella kvitton, brev, vykort..etc.etc.

Annonser

, , , , , ,

2 kommentarer

En vägresa i Sverige – 145 mil del 1

X 2000 1 klass till Stockholm med frukost inklusive kaffe. Jag överlever inte om kaffet saknas på morgonen. Tåget skulle stanna på Stockholm Södra på grund av banarbete. Och där blev jag lite bekymrad över hur jag skulle ta mig till tåget som avgick till Falun. Min stress nivå är noll.

Men det gick bra. Nostalgin att se ringen och hyllan efter 20 år på centralstationen gjorde mig drömsk. En gång i tiden, var jag en flitig tågresenär mellan Stockholm och Västerås. Ofta hade jag min uppåt-pekade-tumme, stående bredvid vägen som då var huvudled mellan orterna och gick via Enköping.

Jag gillade att lifta helst med långtradare. En gång levde jag i Töreboda/Hallansberg och kom in på en ettårig syskola i Skara, dit var det cirka 5 mil enkel. Av en tillfällighet fick jag gratis skjuts med en förare av en 24 meterstradare under hela det skolåret. Där stod jag på vägkanten av E20 tidigt varje morgon med tummen uppåt, en knyppeldyna, regnkläder, axelväska och en ficklampa. Samma resa tillbaka när skoldagen var slut. Det var så att när syskolan startade hade jag ingenstans att bo, så beslutet blev att lifta varje dag.

Jajust, enkelt att förlora sig i minnen :) men det är förra veckans vägresa som jag vill berätta om. Från Stockholm till Falun, Gula huset ett hostel med säng väntade för en övernattning. Det visade sig att det blev en dubbelboking så vi fick sova på deras kontor. Två tjejer med kiropraktik och vandrarhem som bisyssla. Gör du en vägresa, blir det alltid ändringar – vilket är skoj.

Vi hyrde bil på Avis i Falun för avsikten vara att åka runt Siljan. Se Zorns gammelgård och museum, med 2 nätters övernattning på ett annat vandrarhem. Passaten hade gått 160 mil med andra ord en splirrans ny bil fullmatad med elektronik. Jag kom inte överens med bilen de första milen på inlandsvägen mot Arvika…

Utsikt över Kyrkviken i Arvika.

..men efter ett antal mil började jag koppla av. Mycket fina raka vägar med skog, skog och sjöar hela vägen ned till Arvika.  Passaten kunde svänga runt på en femöring.:)

Nästa vandrarhem är Brunskog.

, , , , ,

Lämna en kommentar

Vita näckrosor, grässtrån och en madrass.

Strövområdet i Finstorp

Under ett par dagar bjöd augusti på ett medelhavsklimat med mycket fuktighet i luften och 20 grader varmt. Finstorp ligger int så värst långt iväg med bil. Det bästa är att jag kan ta med mig den röd/vitrandiga madrassen, fälla ned mig som en trädstam på sidan och somna i godan ro.

Inte för att jag drömmer något men väl totalt avslappnad av skogens ljud och lukten från sjön som omsluter mig in i sömnen. Det finns 6 halvstora änder och en ängslig andhona som noga bevakar sina småttingar. Till ljudet av andungarnas slurpande ljud efter småkryp på vattenytan, vindens sus som får bladen på träden att ljuda och surrandet från humlor och trollsländor blir världsliga ting helt betydelselösa.

De senaste fem veckorna har jag varit attackerad av diskbråcket i ländryggen. Det är snart över i-och-med att kroppen vill läka sig självt kombinerat med mjuk träning av svank/ben och bål. Det bästa stället för mig i en sådan omständighet är att vara invid en sjö.

, , , ,

6 kommentarer

Minimalism – zen – kontemplativt

Rep i vattnet vid Ringsjöns vik, där jag kan köpa fisk och hyfsat bra ägg. Det är en trasselsudd i vattnet men om ögat följer repet kan det bli en akt i fokus. En person från flickr.com favoriserade bilden och skrev att det var en zen/kontemplativ fotografi. Men för mig är det ett nytt försök till minimalism. Ett foto-motiv som inte har sett slutet, bara början. Kanske – kan jag sätta min fot på Tibets tak någon dag. Tibets tak är en plats men framför allt en symbol för min samlade sinnes-frid. En del har bänkar. Och andra har en trappa eller veranda. Sak samma var, bara du hittar sinne-frids-plats.

, , , , ,

Lämna en kommentar

De 2 kvarblivna

De 2 kan växa och blir riktigt stora träd, om de få vara ifred för lång tid framöver. Ett träd är ingen snabbväxande ting om det nu inte är gran-odlingar eller energiskog. De här två småttingarna står på, ja just det, den nedlagda travbanan.

Det börjar bli snyggare att gå de 1,7 kilometerna utan att se skräp överallt. Tyvärr gjorde jag illa ringfingret i fredags så den frivilliga skräpstädningen få vänta ett par veckor. Dock kommer jag att gå runt ett par gånger i veckan, andas frisk luft och fotografera dimma.

, , , , ,

4 kommentarer

Radio P1

Nästan varje morgon sedan julafton iår lyssnar jag på P1 radio och mumsar på grapefrukt och dricker kaffe vid köksbordet. Jag fick en bäste julklapp. En Philips, digitalradio med handtag och antenn.

Med hjälp av radio P1 har jag lyckats återskapa ett tidigt barndomsminne. Min morfar lyssnade varje dag med ett skärpt öra på sjövädersrapporten. Om morfar hörde på andra radioprogram låter jag vara osagt. Det var en ganska stor radioapparat som stod på en kraftig hylla bredvid en träsoffa. Där satt han och lyssnade och allt skulle vara så tyst som möjligt.

De som läser upp sjövädersrapporten använder en viss rytm och av den röst-rytmen har jag lyckats åter-lokalisera bortglömda rum i min minnesbank. Huset är numera nedrivet och det stod nära Luleå älv.

, , , , , ,

8 kommentarer

En dimmig vecka

2017-01-21-dsc_7309Ha! Här hade en solstrimma vart toppen för ett intressant foto.

Tung dimma med fuktighet.

,

Lämna en kommentar