Arkiv för kategorin Rehabilitering efter skador

Ett risktagande med gott resultat.

Det är 10 dagar sen hudläkaren skar bort basaliomet. Vid första anblicken såg stygn, svullnad och blåmärke förskräckligt ut. Nu i skrivande stund inser jag att det blir inget nytt smeknamn – scarface. När det är läkt kommer det att ser fint ut.

Så länge jag minns har läkeörter varit ett bra alternativ till min Sle sjkd eftersom det alltid har dykt upp blessyrer av en och annan art. Mitt immunförsvar är nedsatt trots det klarar jag mig numer fint med de årliga förkylningarna. Men inte vid kirurgiska ingrepp, den fysiska påfrestningen blir för stor. Hudläkaren ville skriva ut ett antibiotika recept men jag sa till henne att avvakta.

Min plan var att utnyttja växt-gel från stjälken av aloe vera plantan från dag ett. Hudreaktion uppstod på tredje dagen men under kontroll. Vad jag gör är kontroversiellt och ett risktagande för egen del. Den sista utvägen är att jag trots allt får antibiotika för att stävja en infektion.

Gelen från stjälken appliceras direkt på hudytan, 3 – 4 gånger dagligen de första 6 dagarna och därefter 2 ggr/dagligen i ytterligare ett par dagar. Vad gäller bursiten fungerade inte aloe vera växten, i den läkningen var det sorbact som var miraklet.

Du tar en vanlig vass bordskniv och skär av en centimeter från stjälken och den gel som sen rinner av appliceras direkt på hudytan. Svårare än så är det inte och med en riktigt stor nypa sunt förnuft, renlighet och försiktighet kan det bli riktigt bra. Dock är det ingen lek och inget för räddhågade. Jag – rekommenderar inte – metoden till andra.

Annonser

, , , , , ,

2 kommentarer

Vita näckrosor, grässtrån och en madrass.

Strövområdet i Finstorp

Under ett par dagar bjöd augusti på ett medelhavsklimat med mycket fuktighet i luften och 20 grader varmt. Finstorp ligger int så värst långt iväg med bil. Det bästa är att jag kan ta med mig den röd/vitrandiga madrassen, fälla ned mig som en trädstam på sidan och somna i godan ro.

Inte för att jag drömmer något men väl totalt avslappnad av skogens ljud och lukten från sjön som omsluter mig in i sömnen. Det finns 6 halvstora änder och en ängslig andhona som noga bevakar sina småttingar. Till ljudet av andungarnas slurpande ljud efter småkryp på vattenytan, vindens sus som får bladen på träden att ljuda och surrandet från humlor och trollsländor blir världsliga ting helt betydelselösa.

De senaste fem veckorna har jag varit attackerad av diskbråcket i ländryggen. Det är snart över i-och-med att kroppen vill läka sig självt kombinerat med mjuk träning av svank/ben och bål. Det bästa stället för mig i en sådan omständighet är att vara invid en sjö.

, , , ,

6 kommentarer

Gott Nytt År!! …allesammans.

2016-12-28-dsc_7229Konsten att knyta ihop trådar.

Februari 2010 gjordes min höft-operation (höger sida) och i och med det ingreppet föll min kropp som ett korthus med bönder, jokrar, knektar, kungar och drottningar i ett enda kaos.

Det har varit mycket strul med obalans och smärta eftersom jag halvåret innan höft-operationen fortfarande hade efterverkan av ett massivt diskbråck och som 2010 inte hade läkt klart. Ortopeden ville inte operera bråcket på grund av blodförtunningsmedicinen.

Jag har under dessa år fått professionell hjälp av Baltic Rehab och 8 veckors konvalescens hos reumatologen i Lund. Mesta-dels-av-tiden har jag envetet tränat på i min kammare.

Det har tagit mig 6 år att lära mig gå tyst, ha kvar rakheten i ryggen under hela promenaden, en relativ bra fart och utan att halta med vänster fot. Det är ett år sedan jag travade runt den nedlagda travbanan som är drygt 1,7 km lång och med förutsats att gå baklänges en kort sträcka. I alla promenader det senaste året har varit att fokusera på mina 10 tår. Hur foten och tårna samverkar är en intressant upplevelse. Egen träning så gott som varje kväll med ett fåtal rörelser nog så effektiva.

Dessutom har jag lagt en summa av totalt 4740 kronor under 1 år på massage av stela muskler i nacke och svank.

Äntligen!! Träningen har till slut gett resultat med tyst gående kanske t.o.m tystare än innan operationen. Är du nöjd, ms.Babs? Ja det är jag.

, , , , ,

14 kommentarer

Den vita is vråken

En vit is-vråk fotograferad från locket på den spruckna vattentunnan.

Att köpa ägg från saluhallen och botanisera bland böcker i Ugglebodens trånga lokaler är ett mysigt torsdags nöje för mig.

Men, jag sa ja till latin lektioner på torsdagar. Kursen kallas direkmetoden. Studierna går ut på att högläsa latinet från små romerska historier. Här är grammatiken den minsta delen. Än så länge sitter jag och lyssnar på de andra sex personernas prat och skratt. Deras högljudliga funderingar om latinets svårighet men även det enkla i språket som t.ex. att fem svenska ord blir två i latinet. Det är suveränt.

Jag har inte förmågan att tillgodogöra mig latin lektionerna till 100 procent därför att min hjärna, mitt psyke helt enkelt är punkterat för tillfället. Det positiva är att jag somnar inte stående och blixtsnabbt. Den fasen är över.

Anledningen till att jag skriver om utbrändhet igen är den här notisen från msn.se – Säkra tecken på att du är utbränd.

Kan det inte enkelt vara så att man har innerligt tråkigt och det kallas för att vara utbränd?! Isåfall är hela svenska befolkningen utbränd förutom någon promille. Ytterligare, en definition på vad är att ha tråkigt?!

 

p.s. Att vara stressad behöver inte betyda att man är utbränd.

Stress kan beror på felaktiga prioriteringar. Det här ämnet föder en hel del tankespår.

, , , , , , , , , , ,

Lämna en kommentar

En lek med fruset vatten.

2016-01-28-DSC_5347

Den svarte vattentunnan sprack i botten. Den kan inhysa en tomatplanta?! kanske… Det ni ser är (knopp) handtaget på locket som har fått en lustig form på grund av smältande is.

Lindblomsfrö i Kivik har fått min beställning. Ms.B är på väg att köpa 12 säcker Sysav jord. Men ännu är inte det dags för några dagslånga uteaktiviteter mer än att gå promenader. Vilket i sig är mycket skönt. De kliande grönfingrarna få allt vänta en stund till.

2016-01-28-DSC_5339

Formen ser ut som en gråblå undervattens cyklop. Tänka sig!:) Mr.T. må bra. All birds verkar må fin, fint. Ms.Babs har fått en läkt bursit.

Återbesök på reuma kliniken i början på januari 2016- (sår) sköterskan sa att ibland gipsar man en bursitarmbåge för att armen periodvis ska vara helt stilla. Just nu känner jag mig som ett bakre punkterat cykeldäck. Och jag hittar inte cykelpumpen eftersom jag int direkt har letat. En bidragande orsak till lång läkning är att akutläkarna har en tendens till att skära för djupt vid akut armbågs-bursit. All den här informationen har delgetts mig efteråt.

, , , , , ,

1 kommentar

Konsten att gå…

..precis som om du använde mbt-skor.

Jag köpte mbt-skor men otursamt nog uppstod en segsliten inflammatorisk svullnad i en fotled. (mbt skorn skapade inte svullnaden utan den fanns där redan. Vad jag kan se i backspegeln är att jag lyssnade inte på mina fötter.) Skorna åkte ned i uff-boxen. Det är några år sen.

Hela hösten har ms.babs travat på travbanan och medans hon gjort det har fötterna blivit mer medvetandegjorda. Hälen, trampdynan och tårna på respektive fot får fokuserad uppmärksamhet.

Igår när den sedvanliga turen precis var färdig, så kom jag på att den nya gångstilen – liknar – att ha på sig mbt-skor. Det vill säga, ett mjukt rullande fram och tillbaka av bägge fötterna.

Om jag nu ska vara så där kaxig igen – kan man lära sig att gå precis som dessa skor är utformade men det kan ta tid för hjärnan att omprogrammera för en ny gångstil. En period av mitt liv lärde jag mig att gå baklänges i t.ex. trappor. Men när kroppen havererade som ett korthus slutade jag med det eftersom min balans blev rubbad.

Joovisst – travade bakåt ett tiotal meter i två omgångar. Stå still – för att veta var fötterna finns och hur marken känns. Sen ett par steg till bakåt. Den dagen då jag går lika smidigt framåt som bakåt, blir skoj att uppleva.:)

, , ,

3 kommentarer

Konsten att knycka ett skosnöre

2015-12-15-DSC_5054

Jag har börjat gå runt den gamla travbanan nästan varje dag. Sträckan är cirka 1,7 km lång. Var promenad åt motsatt håll. Medvetenheten om trycket på och under mina tår, hälen och trampdynorna har börjat ge bra resultat. Hur jag märker det är att min gångstil är mycket tystare. Eiffeltornet – stabil bas sitter i ryggmärgen utom när ryggen är trött.

Vi, människor tar våra fötter för givna. Till den dagen då vi gör oss illa i någon av dem. Stuckar en tå som viker sig. Eller ett ledband som blir uttänjd av en stuckning.

Precis här – gick skosnöret upp och jag böjde mig ned för att knyta det. När jag reser mig upp får jag syn på den här lilla färgglädjen i allt det bruna och gråa. Min fokus är så total på fötterna att jag inte noterar helt och fullt på vad som finns omkring mig. Just nu när en ny medvetenhet håller på att skapas. Allt handlar om medvetenhet. Alltid.

, , , , , , , ,

Lämna en kommentar