Arkiv för kategorin Portugal resor

Statistik från ett gathörn

2016-06-19-DSC_5976-2

I ett gathörn av världen, satt jag närapå 4 timmar men inte hela tiden stilla på rumpan. Jag gillar att skriva saker och ting på servetter. Den här gången räknade jag bilister som for runt hörnet där taverna låg. Under 1 timme räknade jag fordon – 35 kvinnliga förare och 65 manliga. Vad säger det? Egentligen inte så värst mycket eftersom detta gjordes endast en gång och under ett tillfälle. Mer rättvist skulle vara om man återvänder en gång i veckan, låt säg under en månad. Men fördelningen av manliga och kvinnliga förare är frappant – just i den här timmen.

Om jag nu skulle sitta i någon annan storstad och räkna bilister i ett gathörn, får jag då liknande resultat?! Nästa gång…

2016-06-03-DSC_5824

Lokalt matställe. Trångt om utrymme men överflöd på portugisisk gästvänlighet. God mat och bra Vino Verde vin till ett mycket hyfsat middagspris.

——————–

p.s. Personligen har jag rest till Portugal 4 gånger. Besökt Budapest, Ungern – Prag, Tjeckien – Danmark/Köpenhamn/Norrebro. Vår personliga vän, som är också blir en guide nämner att Porto är mer gästvänligt, än Lissbon. Jag kommer att tänka på alla dessa kvarter, gathörn, varhelst du än befinner dig i världen, har sin egen prägel. Vad de flesta har gemensamt, är att vi rör oss inte så gärna från vårt eget kvarter, stad eller by. Och att vi ser på världen från vår egen bubbla vare sig man bor i Norrebro, Prag, Stavanger eller Porto. Så hur mycket gästvänlighet har Porto i jämfört med Prag eller Budapest?

, , , , ,

Lämna en kommentar

En David Lynch bar

En David Lynch bar.

En bar utan namn på dörren. En bar i rött och svart.

Svart målat kakel på toaletterna med svart golv. Punkmusik som strömmar ut i en stor lokal med en hög och lång bardisk men inga barstolar. Galeria de Paris, en smal, kullerstensgata fullt med barer i Portos centrum, där också vårt hotell fanns.

De människor som satt i baren utan namn, var gång jag kom in, var ungdomar med datorer framför sig, Ipad eller mobil i handen. Sista kvällen på vistelsen sa min vän – det är en vampyrbar men vi är oantastliga för vårt blod vill de inte dricka. Baren utan namn, lockar in gäster som söker något. En del kommer ut levande härifrån medans andra inte gör det.

Associationen till vampyrer känns inte helt fel men föga troligt. Intrycket från baren utan namn skapar idér till filmskapande, reflektioner och fotografering.

Galeria de Paris gatan hade hålligång till 04.00 tidig arla var natt och särskilt fredagskvällen blev gatan en folkhav av portugiska, spanska, engelska röster men i David Lynch baren satt fortfarande bara ett fåtal människor vid midnatt. Förbipasserande tittade in genom fönstret men de tvekade och gick vidare till nästa barställe. Hur kan en barägare överleva på strökunder? Det glömde jag fråga ägaren – om han ägde fler barer i Porto?

2016-06-06-DSC_5939

, , , , , , ,

3 kommentarer

Det är tufft att vara turist

2016-06-04-DSC_5856

Tufft att vara herrelös hund men bilisterna verkar sakta ned och väja undan för den skabbiga, magra hunden. Jag såg några skamfilade katter. Någon hade gjort skyffe med tak för katter på en avsats i en backe. Porto bjuder på backar i 35 graders lutning både nedför och uppför. Vissa gator än brantare men dock inte lika branta som i Alfma i Lissbon.

Vad jag menar med att det är tufft att vara en turist i annat land, är på grund av att jag går dubbelt mer än vanligt. Hela tiden. Sena nätter. Ms.babs brukar somna före midnatt men på resa blir det oftast efter midnatt. Även om jag flanerar sakta eller sitter i ett gatuhörn under ett antal timmar med en superbock, iaktar folk och omgivning, blir miljöombytet ofta brutalt.

, , , ,

3 kommentarer