Arkiv för kategorin Konvalescens efter höftoperation

Damen med den röda baskern

2015-10-16-DSC_4555

Den röda baskern lyste så fint i sin röda färg, tidigt på fredagsmorgon.

Alla bra ting tar slut och som sig bör, för att övergå till något annat. En förändring!!  Veckorna på rehab har varit sådär riktigt bra. Jag är mer glad, för det gör inte så ont längre i min kropp. De skador som kvarstår är oreparabla, som t.ex. kotor som har sjunkit ihop av två diskbråck. Men med enkla medel kan jag häva det lättare, det har veckorna på rehab gett.

Smärtan i sidan är ett finmuskulärt problem och inte ett tolfte revben som sitter löst. Inte heller en höftkam som går för högt upp. Smärtfläcken straxt på sidan av svanken är också ett finmuskulärt ont.

Detta är nu inte helt lätt att veta förrän en professional människa hittar det med ett tränat öga. Att hårt, hållen muskulatur ska bli ett smärttillstånd, hade jag ingen aning om. Att en höft-operation ska ha svallvågor 5 år efteråt, hade jag ingen aning om. Instinktivt visste jag att när beskedet kom, att det här kommer att bli besvärligt. Och så blev det. Det var inget jag önskade och anno 2016 är det äntligen över.

Protesen tänker jag aldrig på och den skapar inga som helst problem. Den är gjord av titan. Den enda gången då protesen gör sig påmind är i tullkontrollen på en flygplats.

Jag kan sitta med skräddarsydda ben på gräsmattan men är aktsam om att inte gå från stående till huk med bägge benen. Det villkoret hamrade personalen på före detta Spenshult in i alla patienter med gjord höftoperation. Däremot kan jag gå från stående – med alltid protesbenet först ned på knä, utan att det känns obehagligt

Jag jobbar ju i trädgården och då måste man kunna beskåda rabatten på grodnivå.:)

, , , , , , , , ,

2 kommentarer

Ok!

2015-10-08-DSC_4491

8 veckors konvalecens på Kioskgatan 3, reumatologen i Lund ger mig stöd för de skador jag kämpat med sen höft-operationen för fem år sedan. Skada efter skada blir förklarat verbalt och professionellt av mycket kunniga sjukgymnaster. Min överrörlighet gjorde livet svårare under en period men ingenting är omöjligt. Är du nöjd ms.babs? – ja!

, , , ,

2 kommentarer

3 och ett halft år efter höft operationen

2013-07-08-DSC_8355

Nu har det förflutit drygt tre år efter höftoperationen – 2010/februari. Enkäterna som fylldes i var tredje månad i något år, handlade om olika framsteg, t.e.x om att sätta sig i en bil, har slutat dimpa ned i postlådan. Spenshult var noga med att skicka de här blanketterna. Informationen arkiveras kan jag tro för framtida behov. Den vänstra höftleden är helt okey enligt röntgen som gjordes Maj 2013.

Dags dato har jag glömt att det finns en protes i kroppen. Det som sitter i ryggmärgen är att ingen hukning får ske från stående position och nedåt med två ben samtidigt. När jag jobbar i trädgården händer det att jag går ned med det högra (protes) benet först, på marken och det funkar utmärkt.

Det går att sitta med korslagda ben åt endera hållet i en soffa eller fåtölj – efter 3 år.

Den här sommaren satt jag i skräddar ställning på gräsmattan, helt naturligt, en skön sommarkväll.

När jag fick beskedet om den vissna höftleden, så kände jag intuitivt att det skulle bli några besvärliga år framåt i tiden, inte pga höft operationen men väl med min sjukdom. En av nackdelarna med SLE är överrörlighet.

I och med det dagliga kryckgåendet plus det ännu ej läkta massiva diskbråcket (2010) under nätt 8 veckor, gjorde att kroppen fallerade så pass att det uppstod en slagsida. Jo, tänker på en båt. Idag, 3 år senare kan jag gå nedför en trappa utan att hålla i en ledstång. Det är även möjligt att resa mig från sittande till stående utan att jag stödjer med handen någonstans. Det gäller också från sängkanten på morgonen. Est Bonum!!

En övning eller snarare träning som jag alltid gör ett par gånger i veckan, är att sätta upp en fot på en stol eller ett trappsteg, tänjer (protes) benet framåt med rak rygg, för godare cirkulation. Jag kommer ihåg vad sjukgymnasten på Baltic Rehab sa till mig det året han hjälpte mig att få bort en 45 gradig slagsida. Protesen är ett dött ting och den behöver motioneras lite extra.

Träna med kvalité och inte kvantitet.

Gör få (5 – 10) bra rörelser än många slarviga.

Tänk på att djupandas, inte bara vid träning utan dagligen!! Gör det till en vana.

Det finns inget i, i ordet L_vsmedel….

, , , , , ,

1 kommentar