Ett lojt kattliv

En katts dagliga tarv är att slicka sin päls åtskilliga gånger per dag. Att glömma bort att han för en timme sedan knapra på Royal Canin. Torrfoder som alla tre djuren verkar uppskatta. Simson den äldre får torrfodret i vatten och då får kotten samtidigt vätska. Den loja livet består även att på kattspråk säga till att han vill ut och patrullera sitt revir.  När torrfodret på kontorsbordet är slut, blåstirrar djuret på mig, ett tecken på att skålen är tom. Första gången han gjorde det, förstod jag ingenting.:)

Dag ut och dag in, följer samma rutin, slicka sin päls, knapra torrfoder eller rå fisk. Och alltid svansen i topp med en liten böj högst upp, inomhus. Svansen sänks när tiss kommer halvvägs ut till gatan och ska svänga till höger. Den här katten kan jag lukta på och med mjuka rörelser smeka den lena pälsen när han är nyvaken eller att han ligger som en limpa ute på gårn och lapar sol. Katten gillar inte längre mystunder utom på natten då han själv väljer att ligga kloss bakom mina knäveck. Har jag ont av ischias och inte klarar av att ligga still, bumpas han ned på golvet ett antal gånger tills han ger upp och lägger sig i gula täcket.

Jag har funderat en del på – äger katten mig? Eller är det jag som äger katten? Det är nog så att vi äger varandra, numera. Varje morgon när tiss kliver ut, så vittrar han vinden. Varifrån den kommer och hur hårt det blåser. Om det regnar eller är vindstilla. Ta-mig-tusan, att jag gör detsamma.

Annonser

, , , ,

  1. Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: