Konsten att knycka ett skosnöre

2015-12-15-DSC_5054

Jag har börjat gå runt den gamla travbanan nästan varje dag. Sträckan är cirka 1,7 km lång. Var promenad åt motsatt håll. Medvetenheten om trycket på och under mina tår, hälen och trampdynorna har börjat ge bra resultat. Hur jag märker det är att min gångstil är mycket tystare. Eiffeltornet – stabil bas sitter i ryggmärgen utom när ryggen är trött.

Vi, människor tar våra fötter för givna. Till den dagen då vi gör oss illa i någon av dem. Stuckar en tå som viker sig. Eller ett ledband som blir uttänjd av en stuckning.

Precis här – gick skosnöret upp och jag böjde mig ned för att knyta det. När jag reser mig upp får jag syn på den här lilla färgglädjen i allt det bruna och gråa. Min fokus är så total på fötterna att jag inte noterar helt och fullt på vad som finns omkring mig. Just nu när en ny medvetenhet håller på att skapas. Allt handlar om medvetenhet. Alltid.

, , , , , , , ,

  1. Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: