Ökad puls

2014-11-08-DSC_1328

Det sitter en rovfågel och ruvar i ett hörn. Den uppstoppade fågeln har suttit i lokalen många år och kollat på folk som kommit och gått hos byns kock.

Det började med glöggen i affären redan i oktober. Människors aktivitet i samhället ökar, för att mattas av någon gång i slutet på December.

Det känns i luften att pulsen stiger och den inträffar tidigare i år. Eller så är det jag som har blivit mer mottaglig.

, , , , ,

  1. #1 av Jag på 12 november 2014 - 12:19

    Är det så? Ökar pulsen eller är det bara som det känns när all julkommers ramlar över en? Fin bild, men vad är det du har fotat?

    • #2 av Barbro på 13 november 2014 - 8:37

      Ja tror det, har alltid känt av det, redan innan det börjar bli en större högtid. Skulle tro att väldigt mycket handlar om förväntningar. Den skapas nästan som en emotionell tryckvåg.
      Om du klickar på bilden så får du en större. Det är ett tak på ett matställe som ägs av en grek.

      • #3 av Jag på 13 november 2014 - 14:57

        Aha, taket. Det blev som ett konstverk. Jag undviker affärer från och med nu. Handlar det mesta på nätet och gör julen liten.

      • #4 av Barbro på 14 november 2014 - 8:16

        att undvika affärer kan klassas som social fobi :-))
        ..men jag har int heller särskilt stor lust eller ingen lust alls att trängas bland folk överhuvudtaget. så vet int, vad min diagnos kan bli.

  2. #5 av Jag på 14 november 2014 - 14:56

    Jag bjuder på den diagnosen. Överlevnadsstrategi skulle jag kalla det. Många år sen jag slutade gå på stan på helger.

    • #6 av Barbro på 15 november 2014 - 15:44

      Vi, människor använder så mycket tyckanden/definitioner om allt möjligt. Så fort vi inte begriper något, kutar vi till en coach. Varken du eller jag lider av social fobi. Jag skulle nog kalla det för att *vila i sin grotta* eller *ostört slicka sitt/sina sår. Det kan man bara göra i sin avskilda kammare.
      Carl G Jung skriver om att – dra sig tillbaka, i sitt rum och stänga dörren, sen komma ut när man har löst sina problem. För mig har tagit mer än ett år, att komma tillbaka men jag kommer aldrig mer att bli densamme efter den här resan. /barbro

      • #7 av Jag på 15 november 2014 - 17:02

        Jag håller med dig om diagnoser/etiketter/definitioner. För sju år sedan orkade jag inte längre och lyftes av spåret. Vägen tillbaka har varit mödosam men jag kan nog säga att mitt huvud fungerar bättre nu, om än inte kroppen. Jag hade nämligen en omgång tidigare och läkarna tror att jag gick tillbaka i jobb för tidigt, efter ett år.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: