T. har koll på läget

2013-05-01-DSC_7420

T. är kung på sin gård, för tillfället om inte George, den stora grå hankatten kommer gående över tomten. Diesel en nyinflyttad ung katt lyckas tisstass mota bort. Jag har inte sett T. ligga så här i mitten så därför var jag snabb med kameran. Oskyddad och avslappnad. Kanske är det maj solens varma strålar som känns skönt.

Jag fick frågan, kan verkligen en katt lära dig någonting? Jo, det är tidsperspektivet. Eftersom jag har priviligerad fri tid, det vill säga, min tid är inte regelbunden från 7.00 – 16.00, 5 dagar i veckan med ledighet på helger och röda dagar. Den är mer disponibel med 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan. Dock tar jag sovmorgon på lördagar eftersom jag för det mesta stiger upp vid sju-halv åtta nästan varje morgon. Det är en rutin som inte för mig alltför långt bort från ett socialt arbetsliv.

En katt verkar glömma dåtid relativt snabbt. Tratten och garagevistelsen ser inte ut att ha påverkat T. negativt. Men skulle han av olyckshändelse använda t.ex. tratten igen, finns det säkert kvar fragment i hans hjärna som ett obehagligt minne. Således bekymrar sig inte en katt över någonting mer väsentligt än att äta, jaga, sova, putsa pälsen och agera som värmekudde eller lapa sol i rabatten. Med sannolikhet existerar inte heller framtiden, i en katts liv mer än högst ett par timmar framåt. Nu kan jag inte fråga katten om det är sant eller ej men det känns troligt att det är så.

Kattdjuret lär mig att inte bekymra mig om dåtid och inte heller om en ogripbar framtid som jag inte kan sia om. Tiden kan stundom bli som ett flöde i min värld. Nuet då? Jag tror det är svårt för människan att leva i ett nu. Det är en definitionsfråga, vad nuet är eller betyder. Det är möjligt att leva från tidig arla till sen kväll och en omedelbar framtid av några dagar. Om vi skulle leva i nuet, behöver man nollställa tidsuppfattningen varje natt?

Fortsättning följer…

, , , , , , , , , ,

  1. #1 av macilane på 05 maj 2013 - 16:45

    Tja, (skratt), jag är väl inte helt överens med dig. Det du kallar för ”dåtid” har väl med minnesfunktionen att göra, eller? Våra katter (alla dem vi haft och dem vi har nu) har påvisat att de har ett enormt minne, tro mig. Att de skulle bekymra sig om framtiden det är kanske en formulerings-teknisk fråga. När en katt gömmer något (lägger undan) som den vill ha själv då undrar jag hur katten tänker framåt. Mitt exempel var när en av våra katter fick en kraftigt valerianadoftande mjuk leksak och släpade den till en speciell sovplats och fräste ilsket när den andra katten kom dit och ville ”låna” den (skrattfylld situation). Vi har haft katter som både gömt (och sedan hämtat) eller täckt över byte (bytesdelar) för att nästa dag hämta det. Om vi förstått det rätt så ligger detta beteende i kattens vilda gener. Eftersom de flesta katter lever i en synnerligen skydda tillvaro, så är det sällan man får chansen att uppleva något av detta. Det mest påtagliga beteendet med våra katter måste jag berätta. När vi åker och spelar bridge har vi var sin speciella jacka. När vi skall gå ut och gå med katterna har vi en helt annan jacka. Så snart den ena eller den andra av dessa jackor kommer fram så beter sig katterna olika. När vi skall åka och spela bridge så går katterna – innan vi åkt – och lägger sig för att sova. När promenadjackorna kommer fram springer båda katterna och ställer sig vid dörren och jamar. De sitter där och väntar tills vi verkligen öppnar dörren och går ut.
    Jag får väl också skriva ”fortsättning följer” eftersom den viktigaste frågan var ”Lär vi oss något av katterna”?
    mvh
    macilane

    • #2 av Barbro på 06 maj 2013 - 8:24

      Hej!
      Det du kallar för ”dåtid” har väl med minnesfunktionen att göra, eller?
      Javisst, och det gäller både djur och människor. Särskilt människor har en tendens att *bada* i dåtid antingen det är positivt eller negativt, man ser alltid framåt och lever sällan i ett närvarande.

      T. lever också i dåtid men på helt andra villkor än oss. Absolut, kommer djur ihåg om de blivit väl behandlade eller slagna.
      Katter/eller hundar bekymrar sig inte om en framtid eftersom ett sådant begrepp inte existerar, mer än att skaffa mat och stilla sin hunger.
      vilket de får i form av portionspåsar. Det i sin tur gör att katter blir mer lata att jaga fåglar och möss eftersom de redan är mätta.

  2. #3 av macilane på 06 maj 2013 - 15:16

    Tack för den kommentaren – den leder osökt in på ”vad kan vi lära oss av katterna”. Jo, det är just detta att leva i nuet – att ta vara på livet just nu. Vi människor, åtminstone jag, tänker alltför ofta
    – om dåtiden: Varför gjorde jag så? Varför sade jag det? Varför var jag så arg?
    eller
    – om framtiden: I morgon måste jag….Nästa vecka måste jag….Nu får jag inte glömma att….

    Vi (jag) grämer oss över gångna misstag och grubblar över hur vi skall lösa vissa problem i morgon. Katterna lever i nuet och gör allt för att ”leva i nuet” – alltså som min underbara fru säger – ”tag inte ut sorgen i förskott”.

    En komisk sak har jag lärt mig – att sova middag, gärna tillsammans med katterna. På mitt första jobb (60-talet) hade vi en timmes lunch. Då sov jag ofta en halvtimme. Det var förresten cykelväg till jobbet, fem minuter). Det var bättre förr, hehe.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: