…”skilda åt av en osynlig skiljelinje”…

Författaren Haruki Murakami, Kafka på Stranden är en bok som handlar bland annat om surrealistiska händelser som att det ”regnar makrill och iglar från himlen”. Eller att Nakata, en av huvudpersonerna i boken kan tala med katter.

Total närvaro i nuet. Påtaglighet. Ingenting är perfekt. Intuition. Varseblivning. Förmågan att – se – förbi våra brandväggar det vill säga, vårt sunda förnuft. Skiljelinjen mellan de olika världarna är vad Kafka på stranden berättar.

Den röda skuggbilden manifesterar den osynliga skiljelinjen.

red1

, , , , ,

  1. #1 av Joakim på 03 april 2009 - 13:00

    Det enda jag vet är att jag ingenting vet. Och det vet jag inte att jag vet. Vad är normalt och vad är onormalt? Foton visar sanningen. Men sanningen kan tolkas på många olika sätt. Vi kommer aldrig kunna säga med säkerhet att vi har funnit den absoluta sanningen.

    • #2 av Barbro på 03 april 2009 - 14:27

      Allt är relativt. För mig personligen finns endast vederhäftiga bevis. Allt annat blir en diskussion eller definitioner.

      Förresten Joakim så – kan – foton vara manipulerade.

  2. #3 av Joakim på 03 april 2009 - 19:39

    Självklart kan foton manipuleras genom bildbehandlingsprogram, eller genom att man medvetet väljer motiv. Om man bara tar foton på misär och påstår att det är så Sverige ser ut, så ljuger man. Lika mycket som turistbroschyrerna som bara har somriga och idylliska bilder. Allting kan förljugas.

    • #4 av Barbro på 04 april 2009 - 12:52

      Du slrev: ”Foton visar sanningen.” och då responderade jag med att säga att foton kan vara manipulerade?! Jag blev lite förbryllad av ditt svar.
      Vi använder bildredigerare för att antingen abstrahera eller clona bort valda partier i bild. Turistbyråer eller snarare hotellkedjor vill visa sin bästa sida. De vill överleva ekonomiskt.

  3. #5 av Staffan H på 05 april 2009 - 9:03

    Den röda tonen i bilden för tankarna bort till en helt annan tid då min värld var liten och trygg. Konstigt hur man kan reagera på en bild, men så reagerar jag.

    • #6 av Barbro på 07 april 2009 - 5:38

      Det finns djupt begravda minnen i oss, som plötsligt får en chans att återuppstå när jag el. du el. någon annan där ute ser en bild, lukta på en doft eller få höra en ton/musik. De minnena kan göra oss ledsen eller bara ett stilla accepterande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: