Isfynd i vattentunnan

Den gröna vattentunnan sprack inte av det frusna vattnet när kylan och blåsten attackerade skåne. Dagliga abstrakta fynd varje gång jag lyfter på locket. Spännande! med isformer. Ofta ser jag spiran av Atlantis, staden som sjönk i havet.

Igårkväll började ytterligare en bokresa in i historien. Jerusalem, biografin av Simon Sebag Montefiore. Som en törstande vetgirig läsare sugs man liksom in i boken omedelbart. Montefiores andra biografiska böcker har givit denna märkliga effekt och så även denna tjocka tegelstensbok.

Dagen ljusnar tidigare och solen sänker sig senare på eftermiddagen. Småfåglarna har börjat sjunga ett litet vårkvitter. Men än har inte Fru vinter släppt taget om sina frusna nordbor. Mr.T. är ivrig att komma utomhus när solen lyser i fönstret och det blir varmare på fönsterbänken. Molniga dagar är katten seg som sirap. Visst påverkas djur av gråa tjocka moln. En tidsepok trodde de lärda att djur inte har en själ. Där behövs en revidering av de fyrfota djuren existens.

Annonser

, ,

Lämna en kommentar

Vattentunnan

Hela universum kan rymmas i en vattentunna. Jag visste det, därför tömdes inte tunnan på vatten, förr eller senare blir det lite kallare i Skåneland. Sista veckan har solen visat sig mer och den börjar smått tina upp den grå tillvaron. Och det vet jag. Väntar jag tålmodigt, får jag min belöning. En nebulosa i en tunna.

, , ,

Lämna en kommentar

Tsar Putin.

Ett dimmigt landskap som får symbolisera Ryssland.

År 2009 började jag läsa om Ryssland, dess kultur och väldiga rike med flertal etniska folk. Ryssland fascinerar mig på grund av att landet alltid verkar vara i upplösning men återgår till ordningen genom en ny suverän leder landet. Med ordning menas en despotisk tsar med hårda nypor både för medborgarna och tsarens fiender.

Kanhända den avslutande boken för min del blir om Tsar Putin, myter, makt och despotism skriven av Anna Arutunyan. Pocketboken fick jag kring årsskiftet som oväntad julklapp.

De andra gedigna och solventa böckerna om Ryssland har Simon Jonathan Sebag Montefiore skrivit och som vederhäftig historiker är Montefiore lite närmare sanningen än en journalist. Varför då? En journalist är en person som jagar dagsnyheter. Anna Arutunayn är en skribent i mitt tycke.

Det har varit en oerhört spännande bokresa i 9 år, i ett annat land. Det har gjort att mina ögon har öppnats mer inför ett politiskt klimat mitt eget land. Där ett svenskt politiskt hyckleri styr i mångt och mycket. Inte för att jag personligen anser att korruption är bra men i Ryssland hymlas det inte om korruption.

Jag är inte intresserad av politik och religion men däremot av historia. Dock går det inte alltid att undvika dessa två ämnen i en recension av en bok.

, ,

4 kommentarer

Is-sömnad

Jag har funderat i flera dagar, vad det är jag ser i is formen.

Det liknar sömnads arbete.

Som ung, lärde mormor mig att brodera bokstäver på lakan och örngott.

Vit tråd i oregelbunden linje.

En association är ett tempel som tippat åt sidan.

, , , , ,

Lämna en kommentar

9 år med WordPress

Skrutt äpplen till 2 par trastar.

Inte för att trastarna kan samsas om ett äpple men alla fyra fåglarna har knaprat flitigt hela hösten. De sista skrutten frös och påminner om små punkterade fotbollar. Det är fint det med fåglarna, för inget går till spillo i rest-bröd eller blötmaten som mr.T inte vill ha. En del skulle säga att katten är bortskämd med stekt torsk, rest från en stek, laxbitar, köttfärs men varför ska inte tiss få äta bra mat? Varje vecka bli borstad och efteråt få en gula för att bibehålla sin lena päls?

Ja just, nio år med wordpress. Jag betraktar wordpress som en dagboksanteckning. Jag skriver inte om mitt hjärtas inre men närapå. Det började med en grön bok som hade hänglås, omkring tioårsåldern och sen blev skrivandet en kul vana. Varför samla alla reflektioner i huvudet?

Det elfte krigsärret får jag om ett par månader – Januari eller Februari. Ett basaliom, godartad hudförändring på kinden. Det positiva är att de kan skära utan att sänka Marcoumar/blodförtunningsmedecin. Däremot blir det mindre trevligt att ligga still på rygg i cirka 40 – 60 minuter. Det erbjuds en hård brits och en stark lampa i ögonen. Nice!

Livet på 500 kvadrat tuffar på med ljusare dagar allteftersom.

, ,

Lämna en kommentar

Den lilla ljuslågan

Med vetskap om att vintersolståndet infaller den 21 december och gör att mörkret sakteligen vänder mot längre ljusare dagar gör mig gott inombords. Jag lider inte av mörkret men däremot gråheten med de kompakta tjocka molnen. Solen kan visa sig någon timme, lite längre eller lite kortare. Därefter pysslar de grå molnen om solen och döljer den. Häromdagen vaknade jag till en så vacker värld i vitt. Det vita smälte bort.

Småfåglarna äter allt vad de orkar i cirka sex timmar – de börjar ungefär vid halv åtta på morgonen tills det skymmer omkring två på eftermiddagen. Holken jag köpte fylls på varenda dag. Ett fat på marken för de större fåglarna och holken för de mindre. Det verkar fungera bra för alla bevingade.

Hur mår du då ms.babs? Jomen. det är rätt bra. Jag stressar inte till jul och anpassar mig till köfria dagar som t.ex. förnyelse av pk prov. Mina ärenden görs på förmiddagen sen när alla julhungriga konsumenter köper sitt sen eftermiddag då är inte jag där. Slutspurten är denna vecka, resa bort eller köpa skinka och handla julklappar för de allra flesta. Det finns säkerligen de som bojkottar både klappar och skinka, åker istället till Thailand och dricker paraplydrinkar. Hur människor nu än firar jul och nyår är en stunds avkoppling från vardagen.

En riktigt god jul önskar ms.babs!!

, ,

5 kommentarer

En holk med utedass

I ena hörnet av holkens botten står en liten katt, den känns lite malplacerad men en skojig idé. De flesta fåglarna är i allmänhet för kvicka för katter. Det ni ser är en bråkdel resten av sparvar, talgoxar och blåmes är på marken under holken. För det mesta sitter mr.T. invid häcken med huvudet på sne och lyssnar till fågelsång. T. kanske är en musik-katt.

Philips radion jag fick i julklapp är en lisa för min själ, särskilt P1. När jag åker iväg för ett ärende och T. är inomhus verkar det som om röster/mumlet från radion gör T. trygg. För alltid när radion har varit på medans jag är borta, sover han som en stock. Om den inte är det, står han och pressar sig mot tvättstugedörren och vill ut. Men, kanske är det dagsformen som avgör kattens olika beteenden.

Hösten i Skåneland har inte varit tillräckligt solig. Varannan dag regnar det. Sol någon dag. Sen är det kallt regn och blåst i flera dagar. Myten om att klä dig enligt vädret jovisst, men till slut vill jag inte gå ut. Det regnar helt enkelt för mycket. Och regn skapar grå tjocka moln som tynger en i nacken. Det finns inga väderknappar vi, människor kan trycka på för att få vädret vi vill ha. Men, ett är sant, tror jag aldrig har varit med om regnigare period än året 2017.

, , , ,

1 kommentar